Header Image

Nathalie Starcevic

Hej och välkommen till mitt nya hem på Vimedbarn.se!

Kolik

Publicerad,

Från 7h på BB så började Frans att gallskrika, enligt personalen på BB ska nyfödda sova i ca 24 h efter födseln, inte vår Frans inte.

Barnmorskorna kom och tog honom på natten så vi skulle få någon minut sömn, så snällt. Jag vet att jag redan då frågade om kolik, men det kunde man inte avgöra så tidigt, men något sa mig att givetvis ska jag få ett barn med kolik.

När det gått ca 3 veckor med konstant gallskrik fick vi det konstaterat, kolik.

Första månaden har slängts mellan hopp och förtvivlan. Jag har aldrig mått såhär dåligt samtidigt som denna knodd har skänkt så mycket kärlek.

Jag är fortfarande en grönsak i hjärnan. Men hanterar skrikattackerna bättre. Den första månaden grät och skrek jag lika mycket som Frans. Andy hade två att trösta. Har känt mig så otillräcklig och maktlös samtidigt besviken, varför jag? Mitt psyke som är skit klarar ju inte detta…

Gör så ont i mig när jag ser hur ont han faktiskt har och inget jag kan göra. Jag tröstar hela dagarna men kommer inte få honom tyst.

Frans har alltså kolik, hans mage ät riktigt dum mot honom. Han skriker från det att han vaknar till att han somnar. Kan räkna på en hand de gånger han har vart lugn i mer än en timme.

Inte nog med att bli första gångs förälder när hela livet blir nytt så blir det såhär.

Vi har provat allt och det som just nu hjälper lite är att ha honom i famnen och hoppa på en pilatesboll, då släpper trycket lite i magen och han blir lugn ibland. Här, på denna boll kan jag sitta och hoppa i timmar, min rygg och ena knät har jag fått problem med pga detta så kan inte riktigt gå några barnvagnsturer längre innan mity knä fylls med vätska och stelnar till. Underbart va?

Men det är de som funkar för hans mage så då får det vara så.

Jag har haft panik, jag vill inte vistas bland folk med ett barn som skriker i 4 h tills han somnar i 20 min för att sedan fortsätta skrika i någon timme igen.

Och tro mig. Sitta i en varm lägenhet är inte heller så rockigt.

Ser alla andra på insta som fått barn samtidigt och hur de börjar dra på små utflykter, semester och tar med sig sitt barn. Men inte vi.

Vad har vi gjort för att få det bättre?

– sempers magdropar

– sempers d-droppar

– miniform

– pilatesboll

– bärsjal & bärsele

– ersättning

Inget har funkat, okejdå, pilatesboll en är lite vår räddare i nöden men har man åkt till någon så har man inte med sig den och då blir det KAOS.

När han var 3 veckor gammal började jag på bvc begäran att sluta upp med mjölkprotein. Detta gjorde hans mage mycket bättre, inte helt ok men bättre. Har nu efter ca 2,5 veckor provat lite mjölkprotein igen och då ballade allt ur. Han har just nu haft Mega ont i 4 dagar och magen är inte med oss alls. Så i onsdags fick vi det svart på vitt att han är mjölkprotein intolerant. Och detta förändrade det mesta, mer om det tänker jag skriva om i nästa inlägg, för nu är denna amnings tiden slut för den här gången!

En av de få gångerna han inte har ont och faktiskt ler, mitt älskade barn vad jag hade velat ta bort all smärta från dig!

6 Kommentarer

  1. All kärlek till er från en annan kolik mamma ❤️ Finns ingen annan som kan förstå hur de faktiskt är.. samma för oss, vår tjej började skrika efter 6-7 timmar på BB och slutade inte fören koliken växte bort. Hoppas bytet till mjölkfri ersättning hjälper stackars lilla magen ?? Till mamma och pappa så kommer det gå över, man kommer bli människa igen, du kommer våga gå utanför dörren utan ångestklumpen i halsen och hjärtklappning över rädslan att andra ska se ditt barn skrika otröstligt utan att något man gör hjälper. Du ÄR INTE en otillräcklig eller dålig mamma ❤️

  2. Åh vad jag känner igen mig!
    Fick mitt första barn i mars. Efter ca 10 dagar började hon gallskrika konstant och ingenting hjälpte. Fick konstaterat att hon hade kolik. Kände mig som en hemsk mamma som inte kunde trösta och jag var helt utmattad. Men vid 2 månader vände det och hon blev en helt annan bebis. Nu är hon världens gladaste och lugnaste. Många sa till mig att det blir bättre. Men när vi väl var inne i den perioden kändes det som om det aldrig skulle bli bra. Men nu kan jag ju säga det själv…håll ut! Det kommer att bli bättre ❤

  3. Åh de är som att läsa min egen första tid med sonen. Han skrek å skrek, jag amma å grina. Tills jag va tvungen å kräva mjölkfri ersättning, på ett par veckor fick vi en ny bebis. Plötsligt log han för första gången, han va nöjd å vred sig inte i smärtor. Om 2 veckor blir han 1år och äter fortf mjölkproteinfri kost. Dem säger att de vanliga är att de växer bort, man får se..

    • nathaliestarcevic

      Åh, håller tummarna att det växer bort!
      Frans har verkligen blivit förändrad till det positiva när vi provade denna ersättning nu, så skönt att han inte har så ont längre!

  4. Åh förstår precis hur det känns så all kärlek till er❤️ Vårt första barn hade oxå kolik o ja att jag överlevde det är ett under känns det som ja även om jag såklart gjorde det men ja det kändes under den tiden som jag inte skulle orka mer. Vår tjej skrek som en vilde redan efter förlossningen o var bara tyst o lugn när hon låg vid bröstet. Vilket hon inte kunde göra hela dagarna. Hon vägra ta napp hon vägra flaska hon ville BARA ha bröstet vilket var fruktansvärt jobbigt. Hon skrek ännu värre om jag al ner henne i vagnen för den hata hon…jag såg andra mammor med sina vagnar som gick på promenader o hade det så mysigt men ja min unge hon bara skrek o jag fick bära henne o dra vagnen framför mig… Det enda hon ville var att bli buren över axeln menas jag gunga fram el ja det var enbart jag som fick henne lite lugn på det sättet för tog hennes pappa henne så gallskrek hon ännu mer. Men något som ändå gjorde det lite bättre var ändå babymassage. Det hjälpte för att få ut alla gaser o lugna magen. Så lite bättre blev det av det. Sen så sov inte alls de där 24h heller:)). Hon sov typ 5minuter lite här o där. Nätterna kunde hon gallskrika fram till 3 innan hon slockna nån timme för att sen skrika igen. Så ja jag vet precis hur sliten man kan bli o hur dåligt man kan må. Men på nått sätt tog vi oss igenom det. Idag är hon 19 år o ja humöret o starka viljan sitter ännu i :). En driven tjej kan jag säga. Stor stor kram till dig/er o ja måste säga att Frans är hemskt söt o en riktig charmör ❤️

    • nathaliestarcevic

      Tack för din kommentar, är skönt att höra att man inte är ensam i denna resa. Ska prova babymassage i höst så hoppas det blir bra till knodden, kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *